Det är mer än en månad sedan jag fick veta att jag hade ADD Uppmärksamhetsstörning. Egentligen märker jag ingen skillnad alls sedan jag fick veta det. Jag vet inte hur det är att ha ADD, för jag är ju lika normal som någon annan. Bara för att jag har fått en diagnos så är inte jag annorlunda för det. Diagnosen visar bara mig varför jag varit som jag är när jag tänker tillbaka på det förflutna. Men den ändrar ingenting, för jag är mig själv, den jag alltid varit. Även om diagnosen ändrar mycket i mitt liv nu så är jag inte annorlunda. Jag har levt utan diagnos i 17år, så vad säger att jag ska ändra mig bara för att jag plötsligt har en diagnos? Vet egentligen inte vad jag vill säga med detta. Men tror att det jag vill komma fram till är att bara för att jag har en diagnos är jag inte annorlunda. Jag vet inte hur det är att leva med en diagnos men jag vet inte heller hur det är att vara "normal". Jag vet bara hur det är att leva med mig själv.

Jag vet inte hur folk som inte har någon diagnos har det. Men jag vet inte heller hur folk som levt med ADD sedan dom var små har det. För folk som inte har någon diagnos, dom lever liksom sitt normala liv eller hur man ska säga. Och egentligen gör dom också det som har en diagnos. Och varför jag säger att jag inte vet hur det är att vara "normal" och att jag inte vet hur det är att leva med ADD/en diagnos är för att jag aldrig upplevt det. Fick reda på min diagnos i år den 20/6 - 2011, när jag var 6år så visste jag inte att jag hade någon diagnos, jag var som alla andra, jag var normal. Men nu när man fått reda på att jag har en diagnos så ändrar sig allting liksom. För nu längre vet jag inte hur det är att vara normal för jag har ju haft ADD sedan jag föddes. Och samtidigt vet jag inte hur det är att leva med ADD för fick diagnosen så sent.

- Alla är normala oavsett ursprung/färg/diagnos osv.
För någon som har en annan hudfärg te.x vet inte hur det är att vara vit.
Och för någon med en diagnos vet inte hur det är att leva utan en diagnos.
Alla är vi normala. För vi vet bara hur det är att vara oss själva, ingen annan.